Tack alla
Måste bara tacka för era kommentarer. Tycker själv det har kännts helt magiskt idag att jag faktiskt fått må rätt så bra. Hade nästan glömt hur det känns.
Att den gärna får komma den 15:e kan jag dock inte hålla med om, ser hellre att den kommer snarast, gärna senast imorgon. Men hellre den 15:e än o gå över tiden, men innan den 15:e är här kommer jag hoppas och önska. Sen bara för att jag mått bra idag betyder det ju inte att jag kommer känna samma glädje imorgon och väntan är inget skoj, inte idag heller trots att jag mått rätt bra. Känner mig redan besviken över att inget hänt under dagen, jag som varit så stark idag och riktig taggad. Kunde ju till och med blivit så att bebisen fick träffa en glad mamma när den kom ut, nu vet jag ju inte hur dagen imorgon kommer bli. Men jag hoppas jag fortsätter känna mig stark och glad, även om jag hellre ser fram emot att få föda så måste jag ju ta mig igenom dagarna och det blir ju bra mycket lättare om man känner sig någorlunda välmående.
Eftermiddagen har iaf varit lite segare efter det att barnen kom hem då de givetvis måste sprida negativa vibbar med att sura för det inte finns äppelmos eller säga att kvällsmaten är äcklig eller knuffa och bråka med varandra eller nypa sin mamma i armen utan att hon gjort något. Och dessa förbannade läxor som ska hinnas med och det bara är jag som tar ansvar för att de verkligen gör, inte helt lätt när man varit sjuk heller. Och så matlagning så de hinner iväg till brottningen. Ja allt är ju bara vardag och barn är barn, men som höggravid orkar man inte riktigt som vanligt tyvärr. Det var iaf ett kärt återseende och även om de bara varit borta en natt så var saknaden enorm. Älskar dem och hatar att jag inte orkar vara en tillräckligt bra mamma för dem just nu.
Barnen börjar föressten också vara otåliga nu på bebisen. De får frågor i skolan och Alicia blev ledsen idag,, eller var på dåligt humör när hon kom hem. För kommer farmor o hämtar i skolan, ja då tror ju alla att det beror på att mamman är o föder eller precis fått. Stackars lilla gumman. Det är jobbigt för mig, men hur jobbigt är det inte för dem? Tänk om alla bara kunde tänka sig lite för. Ingen kommer missa när jag fått bebis som står oss nära eller som är lärare eller fröken till barnen.
Nej nu kallar ett toalettbesök då bebis är så snäll o rör runt med huvudet på blåsan.
Att den gärna får komma den 15:e kan jag dock inte hålla med om, ser hellre att den kommer snarast, gärna senast imorgon. Men hellre den 15:e än o gå över tiden, men innan den 15:e är här kommer jag hoppas och önska. Sen bara för att jag mått bra idag betyder det ju inte att jag kommer känna samma glädje imorgon och väntan är inget skoj, inte idag heller trots att jag mått rätt bra. Känner mig redan besviken över att inget hänt under dagen, jag som varit så stark idag och riktig taggad. Kunde ju till och med blivit så att bebisen fick träffa en glad mamma när den kom ut, nu vet jag ju inte hur dagen imorgon kommer bli. Men jag hoppas jag fortsätter känna mig stark och glad, även om jag hellre ser fram emot att få föda så måste jag ju ta mig igenom dagarna och det blir ju bra mycket lättare om man känner sig någorlunda välmående.
Eftermiddagen har iaf varit lite segare efter det att barnen kom hem då de givetvis måste sprida negativa vibbar med att sura för det inte finns äppelmos eller säga att kvällsmaten är äcklig eller knuffa och bråka med varandra eller nypa sin mamma i armen utan att hon gjort något. Och dessa förbannade läxor som ska hinnas med och det bara är jag som tar ansvar för att de verkligen gör, inte helt lätt när man varit sjuk heller. Och så matlagning så de hinner iväg till brottningen. Ja allt är ju bara vardag och barn är barn, men som höggravid orkar man inte riktigt som vanligt tyvärr. Det var iaf ett kärt återseende och även om de bara varit borta en natt så var saknaden enorm. Älskar dem och hatar att jag inte orkar vara en tillräckligt bra mamma för dem just nu.
Barnen börjar föressten också vara otåliga nu på bebisen. De får frågor i skolan och Alicia blev ledsen idag,, eller var på dåligt humör när hon kom hem. För kommer farmor o hämtar i skolan, ja då tror ju alla att det beror på att mamman är o föder eller precis fått. Stackars lilla gumman. Det är jobbigt för mig, men hur jobbigt är det inte för dem? Tänk om alla bara kunde tänka sig lite för. Ingen kommer missa när jag fått bebis som står oss nära eller som är lärare eller fröken till barnen.
Nej nu kallar ett toalettbesök då bebis är så snäll o rör runt med huvudet på blåsan.
Kommentarer
Postat av: Marine
Såg att du redan har strukit dagens datum. Men det ä ju flera timmar kvar ;-) av dygnet. Det var en envis liten en du hade där inne i magen. Jag hoppas precis som dig att du slipper gå över tiden och förstår så väl att väntan känns superdryg för dig. Vet ju bara hur otålig jag själv var när det visade sig att min sista graviditet skulle bli den längsta. Kram kära vän, tänker på dig!
Trackback
