Ajajaj
Nu är mina fogar onda igen. Jag har insett nu att jag har en begränsning. Jag klarar inte vad som helst. Och jag klarar just nu definitivt inte att skruva ihop möbler.
Fogarna har värkt sedan i torsdags det gör ju inte saken bättre. I torsdags jobbade jag, kvällspass själv och två larm med en patient som senare dog. En lätt och väldigt gammal dam, den äldsta jag vårdat som blev dålig och hade ett väldigt kort terminalt skede. Men trots sin lätta vikt ställdes jag inför att få henne tillbaka till en säng, det blev ett litet lyft av henne och över till en säng, handlade bara om någon meter. Men iaf jag tror det var tillräckligt samt även allt bärande med packningen som alltid ska med och så en stressig kväll för att få mina fogar i obalans igen. Har sedan haft ont efter det, men var lite lättare i fredags då mina kollegor tog en hel del patientbesök och lämnade enbart ett längre till mig där jag kunde sitta ner mycket. Men så igår så blev det ett besök till IKEA för o byta ut lite möbler i hemmet. Och att gå så länge gjorde att fogarna behövde vila när jag kom hem, men jag är ju så dum och enser inte mina begränsningar. Jag börjar istället skruva ihop möbler. Tänkte att jag sitter ju på golvet så jag sitter ju o vilar. Det är ju så man skrattar, Så dumt tänkt av mig. Inatt när jag vaknade och skulle kissa så kunde jag inte gå på ena benet. Kunde inte stödja på det utan enorm smärta. Det var läskigt och vända sig i sängen det gick knappt det heller vilket resulterade i magkramp efter att ha legat för länge på en sida. Ja, jag har en begränsning och den har jag insett nu. Idag har jag försökt vila mycket, men lite i allt kaos som uppstått i vårat vardagsrum behöver jag ju hjälpa till med. Men ihopplockandet har jag lämnat till Mattias.
Det jag nu undrar är om jag kommer klara av att måla om trappen sen när jag är hemma för det hade jag tänkt, men om det var svårt med att skruva möbler då undrar man ju hur man klarar målning av trapp. Jaja det får vi se, kanske får det vänta.
Vecka 32 (31+2) och jag tycker tiden springer fram. Har 2,5 vecka kvar att jobba fördelat på 10 pass. Och jag slutar oftast klockan 14-14.45 mina dagpass och två av fyra kvällspass som är kvar slutar jag 20 och 20.30 istället för 21.45 så det känns toppen :-D
Nu ska jag stoppa lite i magen som kurrar. Sen ska jag intala mig själv att vila, vila, vila så jag kan jobba imorgon.
Fogarna har värkt sedan i torsdags det gör ju inte saken bättre. I torsdags jobbade jag, kvällspass själv och två larm med en patient som senare dog. En lätt och väldigt gammal dam, den äldsta jag vårdat som blev dålig och hade ett väldigt kort terminalt skede. Men trots sin lätta vikt ställdes jag inför att få henne tillbaka till en säng, det blev ett litet lyft av henne och över till en säng, handlade bara om någon meter. Men iaf jag tror det var tillräckligt samt även allt bärande med packningen som alltid ska med och så en stressig kväll för att få mina fogar i obalans igen. Har sedan haft ont efter det, men var lite lättare i fredags då mina kollegor tog en hel del patientbesök och lämnade enbart ett längre till mig där jag kunde sitta ner mycket. Men så igår så blev det ett besök till IKEA för o byta ut lite möbler i hemmet. Och att gå så länge gjorde att fogarna behövde vila när jag kom hem, men jag är ju så dum och enser inte mina begränsningar. Jag börjar istället skruva ihop möbler. Tänkte att jag sitter ju på golvet så jag sitter ju o vilar. Det är ju så man skrattar, Så dumt tänkt av mig. Inatt när jag vaknade och skulle kissa så kunde jag inte gå på ena benet. Kunde inte stödja på det utan enorm smärta. Det var läskigt och vända sig i sängen det gick knappt det heller vilket resulterade i magkramp efter att ha legat för länge på en sida. Ja, jag har en begränsning och den har jag insett nu. Idag har jag försökt vila mycket, men lite i allt kaos som uppstått i vårat vardagsrum behöver jag ju hjälpa till med. Men ihopplockandet har jag lämnat till Mattias.
Det jag nu undrar är om jag kommer klara av att måla om trappen sen när jag är hemma för det hade jag tänkt, men om det var svårt med att skruva möbler då undrar man ju hur man klarar målning av trapp. Jaja det får vi se, kanske får det vänta.
Vecka 32 (31+2) och jag tycker tiden springer fram. Har 2,5 vecka kvar att jobba fördelat på 10 pass. Och jag slutar oftast klockan 14-14.45 mina dagpass och två av fyra kvällspass som är kvar slutar jag 20 och 20.30 istället för 21.45 så det känns toppen :-D
Nu ska jag stoppa lite i magen som kurrar. Sen ska jag intala mig själv att vila, vila, vila så jag kan jobba imorgon.
Kommentarer
Postat av: Lina
charlotte! du måste ta det lungt förstår du väl! men jag vet själv hur svårt det är. Hoppas det ger med sig med lite vila. kram
Trackback
