Vecka 15+4
En vecka till har gått, men denna vecka har varit orolig. Jag sa ju att magen hade vuxit, men nu har den krymt och det var nog inga sparkar trots allt jag kände för det är borta nu. Ingen molvärk heller längre. Och tröttheten tar död på mig.
Jag känner mig verkligen inte gravid, även om brösten ser gravida ut i spegeln och jag blir rejält hungrig emellanåt så jag mår illa. Kan även känna av lite foglossning. Men jag känner mig ändå inte gravid. Jag förstår de som kan gå en bra bit in i graviditeten utan att fatta något. Men jag hoppas iaf att allt är väl där inne. Att sparkarna kommer snart och att magen syns riktigt ordentligt gravid ut. Tycker allt går så långsamt med utvecklingen, men det kanske var så här förra gången också, jag har faktiskt glömt. Har bara korten att titta på. Igentligen om man räknar från ägglossning som jag vet att jag hade senast ett datum då jag tempade så borde jag ju vara en vecka längre gånget och då borde ju sparkarna komma snart.
Igår var det iaf 3 veckor kvar till ultraljud, jag hoppas tiden går snabbt dit.
Jag funderar även en hel del kring det här med könet. Med barn 1 och 2 vågade jag inte lita på mina känslor och trodde ju tvärtom vad gäller kön. Med Noel gick jag helt på knslan som visade en pojke. Denna gång är väl som med de andra. Jag tror stenhårt på en pojke, men senaste veckan får jag en känsla av att det är en flicka, men jag vågar inte tro på min känsla. Jag trodde ju det var två i början också, men den känslan var ju fel så varför skulle den stämma denna gång. Men iaf skulle det vara en tjej skulle det förklara varför sparkarna dröjer, varför bebisen varit lite mindre vid ultraljuden. Jag tänker iaf inte ta reda på könet, den saken är jag säker på.
Nej nu måste jag skynda till dagis med minstingen innan kvällsjobb.
Jag känner mig verkligen inte gravid, även om brösten ser gravida ut i spegeln och jag blir rejält hungrig emellanåt så jag mår illa. Kan även känna av lite foglossning. Men jag känner mig ändå inte gravid. Jag förstår de som kan gå en bra bit in i graviditeten utan att fatta något. Men jag hoppas iaf att allt är väl där inne. Att sparkarna kommer snart och att magen syns riktigt ordentligt gravid ut. Tycker allt går så långsamt med utvecklingen, men det kanske var så här förra gången också, jag har faktiskt glömt. Har bara korten att titta på. Igentligen om man räknar från ägglossning som jag vet att jag hade senast ett datum då jag tempade så borde jag ju vara en vecka längre gånget och då borde ju sparkarna komma snart.
Igår var det iaf 3 veckor kvar till ultraljud, jag hoppas tiden går snabbt dit.
Jag funderar även en hel del kring det här med könet. Med barn 1 och 2 vågade jag inte lita på mina känslor och trodde ju tvärtom vad gäller kön. Med Noel gick jag helt på knslan som visade en pojke. Denna gång är väl som med de andra. Jag tror stenhårt på en pojke, men senaste veckan får jag en känsla av att det är en flicka, men jag vågar inte tro på min känsla. Jag trodde ju det var två i början också, men den känslan var ju fel så varför skulle den stämma denna gång. Men iaf skulle det vara en tjej skulle det förklara varför sparkarna dröjer, varför bebisen varit lite mindre vid ultraljuden. Jag tänker iaf inte ta reda på könet, den saken är jag säker på.
Nej nu måste jag skynda till dagis med minstingen innan kvällsjobb.
Kommentarer
Postat av: Marine
Även om det är jobbigt att inte känna de symptom som man tidigare hade så är det nog fullt naturligt just nu. Du är ju inne i de tysta veckorna nu, eller spökveckorna då de allra flesta brukar må riktigt bra och känna sig ganska pigga i graviditeten. Illamående och de första tidiga symptomen har ju oftast gått över och samtidigt så saknar man de där konkreta tecknen på liv därinne i form av buffar och sparkar. Förr än vad du anar så är de där och tre veckor till UL har snart passerat skall du se. Jag har ju varit ganska säker på pojkar alla fyra gångerna, bara lite, lite tvekande denna gg eftersom jag mått ganska annorlunda. Snart ses vi, så mysigt! Kram!
Trackback
